Juli 2017
I alla tider har människor flyttat mellan olika platser. Människor försöker nå Europa av olika skäl och på olika sätt. De försöker hitta lagliga vägar, men riskerar också livet för att fly från politiskt förtryck, krig och fattigdom eller för att återförenas med sina familjer och få möjlighet till utbildning och företagande.
Under 2015 och 2016 upplevde EU ett inflöde av flyktingar och migranter som saknar motstycke. Över en miljon människor kom till EU, av vilka de flesta hade flytt från krig och terror i Syrien och andra länder.
EU har kommit överens om ett antal åtgärder för att hantera krisen. Det gäller bland annat att försöka lösa de underliggande orsakerna till krisen och att öka stödet rejält till människor i behov av humanitär hjälp både i och utanför EU. Man arbetar på att omplacera asylsökanden som redan har kommit till Europa, vidarebosätta utsatta personer från grannländerna och skicka tillbaka de personer som inte har rätt till asyl. EU förbättrar säkerheten vid gränserna, bekämpar människosmuggling och erbjuder säkra sätt för människor att lagligen ta sig in i EU.
VAD INNEBÄR MIGRATIONSKRISEN?
Många personer i behov av internationellt skydd kommer till EU för att söka asyl. Skydd ges till personer som flyr från sina hemländer och inte kan återvända på grund av välgrundad fruktan för förföljelse eller risk för att de kommer att lida allvarlig skada. EU har rättslig och moralisk skyldighet att hjälpa människor i behov av skydd. EU-länderna är ansvariga för att gå igenom asylansökningarna och besluta vem som ska få skydd.
Kommissionen arbetar framför allt kontinuerligt med att se till att åtgärder vidtas så att barn ges tillräckligt skydd. Denna fråga har blivit mer och mer akut i takt med att antalet migrerande barn ökar, särskilt barn utan medföljande vuxen. Dessa barn är extremt utsatta och kräver särskild uppmärksamhet.
Men inte alla som kommer till Europa behöver skydd. Många har lämnat sina hem för att söka ett bättre liv. Dessa personer kallas ofta ekonomiska migranter, och om de saknar berättigade krav på skydd har de nationella regeringarna skyldighet att se till att de återvänder (antingen frivilligt eller med hjälp av tvångsåtgärder) till sina hemländer eller till ett annat land som de har passerat igenom.
Tusentals personer har dött till havs när de har försökt ta sig till EU. Nästan 90 % av alla flyktingar och migranter har betalat organiserade brottslingar och människosmugglare för att få hjälp att ta sig över gränserna.
För vissa av EU-länderna har det inneburit en enorm press att ordna mat, vatten och tak över huvudet till alla migranter. Detta gäller framför allt Grekland och Italien, eftersom det är dit som de flesta flyktingar och migranter först kommer när de anländer till EU.
I en stor del av EU – det så kallade Schengenområdet – kan man röra sig fritt utan inre gränskontroller, men det stora antalet migranter har lett till att vissa EU-länder tillfälligt har återinfört kontroller vid gränserna mot andra länder i Schengenområdet.
DET HÄR GÖR EU
Vittnesmål från personer som har omplacerats.
Under de senaste 20 åren har EU infört internationellt sett höga gemensamma standarder för asylmottagande. Under de senaste två åren har asylpolitiken även gjort stora framsteg i takt med att den europeiska migrationsagenda som EU-kommissionen föreslog i maj 2015 genomförs.
Rädda liv
EU har förbättrat sin kapacitet att genomföra sök- och räddningsinsatser i Medelhavet och hantera kriminella nätverk. Genom en tredubbling av de befintliga resurserna har EU hjälpt till att rädda mer än 400 000 liv under 2015 och 2016. Mer än 2 000 människohandlare och smugglare greps och 375 fartyg avlägsnades.
Åtgärda de underliggande orsakerna till migration
EU arbetar tillsammans med fem viktiga ursprungs- och transitländer i Afrika (Etiopien, Mali, Niger, Nigeria och Senegal). EU:s samarbete med Niger hjälper exempelvis till att minska transitströmmarna genom Sahara med hjälp av EU-medel till stöd för egenföretagande i transitområden, sex centrum för utsatta migranter och praktiskt stöd på platsen för att bekämpa smuggling och människohandel.
Minska migrationsströmmarna
Uttalandet från EU och Turkiet i mars 2016 syftar till att stoppa den okontrollerade migrantströmmen som korsar Egeiska havet. Det skapar även lagliga sätt för flyktingarna att ta sig till Europa och har lett till att antalet flyktingar och migranter som kommer från Turkiet har minskat avsevärt. Medan det i oktober 2015 kunde komma så många som 10 000 personer under en enda dag till Grekland har det sedan mars 2016 i genomsnitt kommit under 74 personer per dag.
EU och Turkiet enades om att irreguljära migranter som anländer till de grekiska öarna från Turkiet och som inte ansöker om asyl eller vars ansökan inte godkänns kan skickas tillbaka till Turkiet. För varje syrier som, efter att ha tagit sig över havet på olaglig väg, skickas tillbaka till Turkiet från Grekland ska EU ta emot en syrier från Turkiet som inte har försökt att göra denna resa på olagligt sätt. Fram till den 21 juli 2017 hade 7 807 syriska flyktingar från Turkiet vidarebosatts till EU i enlighet med denna bestämmelse.
EU har gett stöd till Grekland och Italien för att upprätta mottagningscentrum och hjälpa myndigheterna i dessa länder att bättre hantera de anländande migrationsströmmarna. I samband med detta har EU också skickat experter från medlemsstaterna för att hjälpa till att kontrollera, identifiera och registrera personer som anländer och informera dem om deras rätt att ansöka om internationellt skydd.
EU skickar tillbaka alltfler irreguljära migranter som inte har rätt att stanna i EU till deras hemländer. EU-länderna har kommit överens om att tillämpa reglerna om återvändande aktivare, och EU:s gräns- och kustbevakningsbyrå (Frontex) kommer att hjälpa till med detta genom att samordna flyg ut ur EU. EU stöder också medlemsstaterna genom att sluta överenskommelser med berörda länder utanför EU.
Skydda våra gränser
En ny europeisk gräns- och kustbevakning lanserades i oktober 2016 för att säkerställa att EU kan skydda sina gemensamma yttre gränser och tillsammans hantera de nya migrations- och säkerhetsutmaningarna. Utöver de befintliga 100 000 gränsbevakningstjänstemännen i EU-länderna har mer än 1 550 tjänstemän stationerats för att stödja medlemsstaterna vid de yttre gränserna.
Öppna säkra vägar
En omplaceringsmekanism för nödsituationer inrättades 2015 och innebär att EU-länder åtar sig att omplacera personer från Grekland och Italien till andra medlemsstater. Fram till den 21 juli 2017 hade mer än 24 000 personer – varav 16 774 från Grekland och 2 675 från Italien – omplacerats till 24 länder som deltar i mekanismen. Fram till slutet av 2017 borde medlemsstaterna kunna omplacera alla personer som är berättigade till omplacering.
EU vill även skapa säkra och lagliga vägar för asylsökande och flyktingar att ta sig in i EU så att de slipper riskera livet genom att vända sig till smugglare och människohandlare. Medlemsstaterna har enats om ett frivilligt program för vidarebosättning med en planerad överföring av 22 500 personer från länder utanför EU. Fram till juli 2017 hade 16 500 personer blivit vidarebosatta till 21 EU-länder.
Visa solidaritet hemma och utomlands
Totalt 17,7 miljarder euro har anslagits från EU:s budget för att hantera migrationskrisen under perioden 2015–2017. Av dessa har 10,3 miljarder euro avsatts för planerad finansiering utanför EU, inklusive 2,7 miljarder euro för humanitärt bistånd, 0,6 miljarder euro för förvaltningsfonden för Syrien (Madad-fonden) och 2,4 miljarder euro för förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika.
Det humanitära bistånd som EU ger hjälper flyktingar och migranter i länder utanför EU, till exempel i Irak, Jordanien, Libanon och Turkiet. I syfte att stödja en facilitet för flyktingar i Turkiet har EU och medlemsstaterna redan anslagit 2,2 miljarder euro för både humanitärt och icke-humanitärt bistånd. Fram till juni 2017 hade avtal undertecknats för 48 projekt till ett värde av mer än 1,6 miljarder euro, av vilka 811 miljoner euro redan har betalats ut.
EU är också en ledande givare i de internationella insatserna i samband med krisen i Syrien och har redan anslagit 9,4 miljarder euro i humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd.
